—

Inrättande av en europeisk vård-, omsorgs- och hälsogaranti som en uppföljning av den europeiska strategin för vård och omsorg (2) genom en rekommendation där man fastställer fleråriga hälsomål (där behov och medel förenas) på EU-nivå, med möjlighet att gå mot en bindande rättsakt såsom ett direktiv.

—

Förverkligande av den integrerade One health-modellen, som kopplar samman politiken för människors, djurs, växters och miljöns hälsa genom beaktande av ”hälsa inom alla politikområden”, områdesövergripande samarbete, samordnad övervakning, datadelning mellan sektorer och förstärkt förebyggande – bl.a. i kampen mot zoonotiska sjukdomar och antimikrobiell resistens samt när det gäller livsmedelstrygghet och bevarande av ekosystem – för att effektivt hantera gemensamma hälsorisker.

—

Utnyttjande av digitaliseringens och den artificiella intelligensens potential för att modernisera hälso- och sjukvårdssystemen, samtidigt som man fastställer riktlinjer för cybersäkerhet och inkludering genom att allmänhetens och hälso- och sjukvårdspersonalens digitala förmåga på hälsoområdet förstärks.

—

Upprätthållande av EU-finansieringsinstrument för att stödja nationella initiativ och nationell finansiering på hälsoområdet.

—

Prioritering av sociala investeringar och hälsoinvesteringar, med beaktande av att dessa har positiva effekter på den ekonomiska tillväxten, produktiviteten och konkurrenskraften. (3)

—

Främjande av en integrerad resultattavla för socioekonomiska reformer samt hälso- och miljöreformer med sikte på en strategi ”bortom tillväxt” som omfokuserar EU:s mål mot välbefinnande och livskvalitet. En indikator på investeringar i den hälsofrämjande och förebyggande dimensionen av hälsa på EU-nivå samt en hälsokonsekvensbedömning bör tas fram för att vägleda förstärkningen av hälsopolitiken.

—

Utarbetande av en plan för riktade investeringar för att stärka kapaciteten och värdesätta vårdyrkena och hälso- och sjukvårdspersonalen genom en tredelad dynamik av planering, utbildning – även för avancerade metoder – och förvaltning.

—

Konkretisering av samarbetet mellan EU och Världshälsoorganisationens (WHO) regionkontor för Europa för att behålla, locka och stödja hälso- och sjukvårdpersonal, inbegripet sjuksköterskor, som det råder allt större brist på.

—

Förbättrad hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, särskilt genom företagshälsovård och screening på arbetsplatsen.

—

Upprättande av en EU-handlingsplan mot sällsynta sjukdomar och nationella planer mot sällsynta sjukdomar för att stärka EU:s och medlemsstaternas samordnade insatser. (4)

—

Främjande av det fortsatta införandet och praktiska genomförandet av den integrerade One Health-modellen genom bättre samordning av politiken för människors, djurs, växters och miljöns hälsa.

—

Prioritering av digitaliseringen av hälso- och sjukvården, som är avgörande för moderniseringen av hälso- och sjukvårdssystemen, samtidigt som ett optimalt dataskydd säkerställs.

—

Främjande av europeisk suveränitet på hälsoområdet och investeringar i forskning.

—

Strategiskt oberoende och strategisk industriproduktion på hälsoområdet.

—

Minskad ojämlikhet i hälsa genom förbättrad tillgång till och kvalitet på vård och omsorg och med fokus på sällsynta sjukdomar och andra underdiagnostiserade sjukdomar.

—

Samordning mellan hälsa, sociala frågor och den inre marknaden med hjälp av en bättre integrering av hälsopolitiken, den sociala politiken och den ekonomiska politiken genom en översyn av EU-bestämmelserna.

—

stärkt samarbete mellan alla aktörer (forskare, politiker, akademiker och handläggare),

—

förbättrad samordning mellan EU-byråerna och kommissionens olika generaldirektorat, särskilt genom att inrätta en gemensam One health-arbetsgrupp och omstrukturera GD Hälsa och livsmedelssäkerhet med ett direktorat för One health-modellen med övergripande ansvar (för att bryta ned silorna),

—

stöd till införandet och genomförandet av modellen på nationell och regional nivå genom flernivåstyre.

—

tillämpa en integrerad resultattavla med ekonomiska, sociala och miljömässiga resultatindikatorer,

—

anta en strategi ”bortom tillväxt” som höjer livskvaliteten,

—

utarbeta och införa en bindande indikator för europeisk välfärd, med stöd av en ”norm för ökad hälsa” kopplad till hälsomål som mäter framsteg inom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, kurativ vård och integrerat hälsostöd,

—

utveckla förebyggande hälsovård och främja hälsofrämjande livsstilar och livsmiljöer,

—

främja psykisk hälsa och allmänt välbefinnande,

—

förebygga kroniska och smittsamma sjukdomar samt skydda hälsa och säkerhet på arbetsplatsen,

—

införa bedömningar av fördelningseffekter för all ny EU-politik för att säkerställa förenligheten med hälsan,

—

utarbeta en plan för riktade investeringar i att stärka hälso- och sjukvårdssystemen för att förstärka kapaciteten hos och värdesättandet av hälso- och sjukvårdspersonalen samt samordningen av nätverk av kluster för specialiserad hälso- och sjukvård,

—

inrätta en formell och ständig mekanism för civilsamhällesorganisationernas engagemang med sikte på strukturerat och regelbundet samarbete vid fastställandet av prioriteringarna för den europeiska planeringsterminen.

—

På kort sikt: stärka och samordna medlemsstaternas insatser för att förbättra genomförandet av förebyggande hälsovårdsåtgärder.

—

På medellång sikt: samla in, värdesätta och sprida god förebyggande praxis för att öka åtgärdernas effektivitet och göra så att medlemsstaterna kan rikta in sig på sina särskilda behov.

—

På lång sikt: upprätthålla kontinuerliga investeringar och ett starkt politiskt engagemang för att säkerställa integrering och hållbart genomförande av politiken för förebyggande hälsovård på alla förvaltningsnivåer.

—

stärka den europeiska hälsounionens roll och dess rättsliga grunder i syfte att verka för minskade skillnader i hälsa inom EU,

—

öka synligheten för och effektiviteten hos EU:s hälsoinitiativ,

—

säkerställa bättre politisk samstämmighet till förmån för rätten till hälsa och samtidigt beakta subsidiariteten.