rättfärdighet

Swedish

Etymology

From Old Swedish rætfærdhoghet, from Middle Low German rechtverdicheit, equivalent to rättfärdig +‎ -het. Compare German rechtfertigkeit, Danish retfærdighed.

Noun

rättfärdighet c

1. righteousness, the quality of being righteous (rättfärdig)

   Gods hjälper intet på vredens dag men rättfärdighet räddar från döden.

   Riches profit not in the day of wrath: but righteousness delivereth from death. (Proverbs 11:4)

Declension

Declension of rättfärdighet

		nominative	genitive
singular	indefinite	rättfärdighet	rättfärdighets
	definite	rättfärdigheten	rättfärdighetens
plural	indefinite	—	—
	definite	—	—

Derived terms

• egenrättfärdighet
• självrättfärdighet

References

• rättfärdighet in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• rättfärdighet in Svensk ordbok (SO)
• rättfärdighet in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
• rätfärdhoghet in Knut Fredrik Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, del 2:1: M-T