överraskningsmoment

Swedish

Etymology

From överraskning (“surprise”) +‎ -s- +‎ moment (“element”).

Noun

överraskningsmoment n

1. something that catches one by surprise

Usage notes

An element of surprise when used strategically on others.

Declension

Declension of överraskningsmoment
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	överraskningsmoment	överraskningsmomentet	överraskningsmoment	överraskningsmomenten
Genitive	överraskningsmoments	överraskningsmomentets	överraskningsmoments	överraskningsmomentens